Intervju med Michael Bernadotte

Det är en regnig eftermiddag i mitten av oktober när vi ringer upp Michael Bernadotte från vårt kontor i Jönköping. Det blir enklast så, i och med att Michael sedan lång tid tillbaka är bosatt i Tyskland. Michael är som vanligt mycket trevlig och tillmötesgående, nyfiken på hur långt i processen vi har kommit nu och om vi har hunnit få hem några prototyper på Bernadotte bågarna.

Men för att ta det hela från början, ber vi Michael att backa tillbaka till barndomen och ha det som utgångspunkt i vårt samtal. Han berättar om hur hans uppväxt såg ut i 50-talets Köpenhamn. Som så många andra män på den tiden var hans far Sigvard en hårt arbetade man och blandade inte yrkeslivet med det privata. Sigvard var då gift med Michaels mamma Sonja som var en etablerad modedesigner och verksam i Paris under 20-talet och senare målarinna. ”Hemma var det alltid snyggt inrett och vi hade ett ganska modernt och smakfullt hem”, berättar Michael. Han beskriver vidare hur han vid några tillfällen fick möjligheten att följa med sin far till hans designkontor och tyckte då att det var extra spännande att få titta närmare på i synnerhet på de nydesignade olika räkne- och skrivmaskinerna som fanns.

Hur var din pappa som person?

– Han var alltid snäll och rakt fram, och han hade en särskilt torr humor. Han var mycket omtyckt av alla runt omkring honom. I och med att jag flyttade till internatskolan Lundsberg som tonåring och bara kom hem under loven delade vi inte så mycket i vardagen och vårt förhållande blev lite distanserat. Jag vill minnas att han hade kontor vid Södermalmstorg i Stockholm på den tiden som jag besökte vid några tillfällen. Då slogs jag av hur involverad min far var i allt, men också hur mycket han också lät andra komma fram med sina åsikter och tankar.

Efter studenten studerade han till arkitekt vid Konstakademins arkitektskola i Köpenhamn och avslutade sin utbildning 1972. Efter studierna flyttade han till Tyskland och var verksam i flera stora projekt så som skolor, industribyggnader och kontorshus.

Tror du att det hade någon betydelse att Sigvard var designer i ditt val av karriär?

– Både ja och nej. Det kanske ligger i ådrorna men intresset hade växts i Köpenhamns fina byggnadsmiljö och jag hade lärt mig att iakttaga och rita. Sen föll det sig väldigt naturligt att vi fick fler liknande intressen efter att jag blev färdig som arkitekt. Jag minns starkt en gång när pappa var nere hos mig i Tyskland och vi åkte runt och tittade på olika byggnader som jag hade ritat. Han var mycket imponerad och intresserad.

När man är arkitekt arbetar man ofta med stora former, medan designprocessen när det kommer till glasögon sker på små ytor och med andra fokusområden. Hur har det varit?

– Det har varit kul att få möjlighet att arbeta i en ny skala, men det blir ett liknande sätt att tänka och analysera: funktionen, helheten, uttrycket och detaljen, stort som till smått. Speciellt roligt har det varit eftersom min far var verksam för Skaga under så lång tid och att vi har tolkat gamla skisser med moderna ögon. En dag när vi gick igenom vårt gamla, gedigna arkiv på kontoret hittade vi en pärm fylld med skisser på bågar som aldrig blev mer än just skisser. Där och då föddes tanken att dessa skisser skulle vara den perfekta inramningen på den era som varit. Tillsammans med Michael har Scandinavian Eyewear tagit fram unika bågar som har inspirerats av dessa gamla skisser från Sigvard Bernadottes tid då hans designkontor arbetade för Skaga under framför allt 60-talet. Skisserna har följts noga och genom ny teknik och materialutveckling har de blivit utgångspunkt för de moderna tolkningar som Skagas designers har skapat. Resultatet har kommit att bli en Limited Edition kollektion.

Kollektionen består av tre modeller, en dambåge, en herrbåge och en unisexbåge i tre färgsättningar vardera. Modellerna har döpts efter Sigvards nästkommande generationer, sonen Michael, barnbarnet Kajsa och barnbarnsbarnet Sophia.

Hur känner du för produkterna som vi har tagit fram tillsammans?

– Jag är mycket nöjd och tycker de är häftiga alla tre, var och en passande till olika ansiktstyper. Speciellt modellen Sophia är en personlig favorit. Med till exempel Michael bågen arbetade vi lite extra och jag tyckte att den var lite vek i början. Skissen vi hittade, hade tydliga hörn och ej parallella konturer och slutresultatet har därigenom fått karaktär.

Trots att skisserna är så gamla känns bågarna moderna och nytänkande. Och det faktum att bågarna bär namnen på dig och din familj, hur känns det?

– Jag tycker det är en fin historia att berätta. Trots att min far inte är i livet idag lever hans designarv vidare genom de här bågarna och att vi har lyckats få med sammanlagt fyra generationer Bernadotte känns extra roligt.

När samtalet leder mot sitt slut har det redan hunnit bli mörkt ute. Tiden har flugit förbi, precis som det har gjort sedan Sigvards aktiva år på Skaga. Men än idag, lever hans design kvar och vi är glada över att tillsammans kunna lansera en jubileumskollektion för att hylla Skagas 70-åriga resa.